Vicki

Första kvalmötet mot RoPS är spelat och jag har lite svårt att bestämma mig för om jag ska vara nöjd med det oavgjorda resultatet eller inte. Men i det stora hela tycker jag nog att det var riktigt rättvist. Vi kunde (och borde) ha lett med ett par mål efter första halvleken, men vi kunde också ha förlorat matchen 0-2 eller mera om det velat sig riktigt illa. Det att vår målvakt räddade en straff och att Alexandra i sin tur är en bombsäker straffläggare var guld värt i dag. Det var en spännande och jämn match mellan två ganska jämnstarka lag och båda lagen jobbade riktigt bra. Dock var det här långt ifrån vår bästa match för säsongen, men sällan brukar ju dylika matcher bli det heller. Nervositeten tar sig nästan alltid uttryck på ett eller annat sätt.

 

För egen del var det nog pirrigare än jag kanske hade trott att det skulle vara. Magen var helt upp och ner hela morgonen och jag hade nog inte mycket kvar i magsäcken när matchen visslades i gång. Periodvis lydde benen inte alls. Samtidigt är nervositeten en del av sporten och det är så otroligt roligt att vara med om sådana här matcher i sådana här sammanhang. En fantastiskt rolig fotbollsdag har det varit och nu ställs fokusen in på returmatchen i Rovaniemi nästa lördag. Där har vi allt i egna händer.

 

EIF:s målgörare: 1-1 Alexandra Sundblom (straff).

 

Här och här och här kan man läsa lite mera om matchen, och också lyssna på en kort intervju med EIF målvakten Jenni Möller och målskytten Alexandra Sundblom, samt RoPS kapten Liisa-Maija Rautio.