En lite bättre tisdagkväll.

Det har varit fart på idag. Började dagen med två timmar redovisning och lunch med syrran. Sedan gick jag med raska steg hem, satte musiken på hög volym, böt sängkläder, dammsög och torkade damm. Därefter kokade jag kaffe och slängde mig i soffan och stressläste en bok som skall vara läst och analyserad tills imorgon. Efter detta var det dags för middag, fortsatt analys och sedan iväg på BodyStep. Puh.

Nu är jag dock nyduschad och harmonisk i kroppen. BodyStepen var grymt bra och uttömande, och nu väntar fotbollskväll med sambon, Alex och Ääli. Till detta ska vi avnjuta äggsmörgåsar och fruktsmoothien. Tisdagkvällen blir inte bättre ska jag säga!
Allmänt | | En kommentar |

Helgen.

Fredagen var inte helt lysande. Lördagen började inte bättre, med en försovning och en dålig träningsmatch. Vi vann förvisso 2-1 men det gjorde inte fiilisen mycket bättre direkt. Mot kvällskvisten började jag dock återfå mitt vanliga goda humör och vi hade riktigt roligt med laget på Zumba-karnevalen. En futsalmatch var jag också och tittade på till Bollhallen, där årets andra natturnering gick av stapeln, men sedan blev tröttheten för överhängande och Kimmen och jag begav oss hem till honom för att slöa lite framför tv:n. Det räckte inte länge så sov jag som ett barn.

Denna söndag återvände vi till Åbo efter chill hemma i Österby och ett Zumba-pass på Sportten. Det har alltså varit en lugn söndag på alla sätt. Har skrivit på en inlämningsuppgift ända sedan vi äntrade kämppän, därmed har jag titulerats tråkmånsen igen. Ett litet avbrott gjorde jag dock, då sambon bjöd på de godaste varma smörgåsarna jag ätit på länge. Hon håller mig liksom vid liv så att säga.

Så småningom ska jag börja säga godnatt för den här söndagen. Nu är det inte länge kvar till påsk!

Allmänt | | Kommentera |

Så var det över.

Vi trotsade som sagt våra värkande lårmuskler Linda och jag och begav oss till gymmet. Milt sagt var det en timme pining som sedan följde. Det är konstigt det här med stidig träningsvärk, samtidigt som man vill skrika av smärta känns det på något sätt så skönt. Jag vet inte. Men sparkarna på Combaten idag var nog kanske ändå inte så angenäma.

När vi äntligen nådde vårt hus igen var jag faktist nästan redo att ta hissen upp, men Linda styrde bestämt stegen mot trappan så det var bara att traska efter. Vi har som regel att alltid ta trapporna, speciellt om vi varit och tränat, vilket kan kännas tungt ibland eftersom vi bor på sjunde våningen. Bland mycket annat bra med Linda har jag har nog en verkligt verkligt bra träningskaveri i henne också. Schysst.

Efter en dag som denna, mycket produktiv på alla sätt, tänker jag unna mig en kväll framför tv:n för en gångs skull. Och chilla med sambon. Men först, äggmackor!!

Allmänt | | Kommentera |
Upp